OPEN HEARTED
Jag har suttit och velat fram och tillbaka ifall jag ska skriva det här inlägget allt för länge. Nu sitter jag här och vet inte riktigt vad jag vill få fram över huvudtaget. Jag tycker inte om att vara privat här på bloggen och berätta allt som händer i mitt liv, så jag tänker inte gå in på den största orsaken till varför jag mått så dåligt den senaste tiden.
Jag känner dock att jag behöver få skriva av mig och vi kan ju kort börja med ett stort förlåt för min urtaskiga uppdatering.. Orsaken till min frånvaro är för att jag är nere i en sån stor jävla mental svacka och jag har nog inte riktigt velat erkänna det här för mig själv förrns nu.
Jag känner dock att jag behöver få skriva av mig och vi kan ju kort börja med ett stort förlåt för min urtaskiga uppdatering.. Orsaken till min frånvaro är för att jag är nere i en sån stor jävla mental svacka och jag har nog inte riktigt velat erkänna det här för mig själv förrns nu.
Jag har inte rört min kamera på snart en månad, jag har inte fixat några bilder även om jag har en miljon som ligger orörda och bara skriker efter mig. Jag orkar knappt hålla det fint och städat hemma och jag har ingen sorts inspiration när det kommer till matlagningen. Jag har inte haft någon energi till att träffa mina vänner, för jag har kännt mig som universums största bitterfitta. Träningen har gått käpprätt åt helvete och jag har dragit på mig allt för många extra kilon för att jag har tröstätit utav bara den. Jag har svassat runt i stora mjukiskläder och kännt mig grymt oattraktiv.
Det enda jag har gjort är typ att pimpla kopiösa mängder kaffe på soffan framför någon meningslös serie som förhoppningsvis kunnat föra bort mina negativa tankar en kort stund. Jag är konstant trött och vaknar tröttare än vad jag var när jag somnade. Jag är mållös, uttråkad och vet inte vad jag vill med mitt liv.
Det enda jag har gjort är typ att pimpla kopiösa mängder kaffe på soffan framför någon meningslös serie som förhoppningsvis kunnat föra bort mina negativa tankar en kort stund. Jag är konstant trött och vaknar tröttare än vad jag var när jag somnade. Jag är mållös, uttråkad och vet inte vad jag vill med mitt liv.
Det känns som om jag behöver ha nåt roligt eller spännande att se framemot hela tiden, annars blir jag uttråkad samt känner mig låst och bitter. Då frågar jag mig bara; Hur fan ska jag klara av livet om jag inte klarar av att vara uttråkad once in a while? Det är väl liksom inte som om livet är fyllt av spännande saker att se framemot hela tiden, eller?
Är det jag som är lat och tråkig när jag inte testar på eller planerar in roliga och spännande saker i mitt liv?
Nu när jag fått skriva av mig lite och avlasta lite negativ energi så inser jag att jag kastat lite väl mycket skit på mig själv. Jag vet vad jag kan, att jag är duktig på det jag gör och att jag kan klara av så mycket mer än jag anar. Nu får det faktiskt vara nog med att ligga och trycka ner mig själv.
Så nu ska jag ta och fota lite stilleben och dela med mig av alla OTROLIGA presenter jag fick i helgen när vi firade min födelsedag! Ber om ursäkt ifall det blev ett lite flummigt och känslosamt inlägg.
Är det jag som är lat och tråkig när jag inte testar på eller planerar in roliga och spännande saker i mitt liv?
Nu när jag fått skriva av mig lite och avlasta lite negativ energi så inser jag att jag kastat lite väl mycket skit på mig själv. Jag vet vad jag kan, att jag är duktig på det jag gör och att jag kan klara av så mycket mer än jag anar. Nu får det faktiskt vara nog med att ligga och trycka ner mig själv.
Så nu ska jag ta och fota lite stilleben och dela med mig av alla OTROLIGA presenter jag fick i helgen när vi firade min födelsedag! Ber om ursäkt ifall det blev ett lite flummigt och känslosamt inlägg.
Trackback
Känner igen mej i de du skriver. Som du sa så klarar man nog av mer än man faktiskt anar.. bara att tänka att de e okej att känna sej nere å man tar sej upp när man orkar, de får ta den tid det tar. De blir bättre :) <3